För att dra lite bakgrundshistoria så gick Theo hos en dagmamma som bor här på området, inte alls långt ifrån där vi bor. Helt perfekt och dagmamman är underbar :] Där har jag varit mycket som barn. Mamma har jobbat med henne [/hemma hos henne när hon hade som mest barn] och så gick jag i samma klass [grundskolan] med en av hennes döttrar. Så jag vet vad jag snackar om!

I alla fall så sa vi upp platsen hos henne i våras förra året. Theo har varit hemma sen dess. Så fort Tilia föddes så hade jag planer på att söka samma dagmamma till båda barnen. Det såg mörkt ut eftersom det var ett par syskon som skulle inskolas hos henne så det var fullt. Sen rann det hela ut i sanden. Jag ville verkligen ha just den dagmamman. Vi kollade runt på andra dagmammor och dagis men alltid var det något som kändes fel, kräsen som man är ;) För dåligt till, för stort, dålig/ingen lekpark, surtanter till fröknar osv..
Vi bestämde oss ändå för att söka samma dagmamma. Man kan ju ha tur och komma in i alla fall, även om hoppet inte var stort. 

Sagt och gjort! Vi hämtade ansökningsblanketter, fyllde i, glömde bort att lämna in dom och sen fick vi höra att dagmamman fått en hjärinfart :S Allt rann ut i sanden igen. Vi kunde ju inte söka en dagmamma när vi inte visste om hon ens skulle fortsätta arbeta. Jag började få panik! Jag föreställde mig det värsta.. att vi inte skulle få någon plats nånstans överhuvudtaget eftersom vi nu var så sena med inlämningen av ansökningsblanketterna.
Efter mycket om och men så bestämde vi oss för att vi gillade Lövstugan och Moroten bäst av de dagis som finns.
Förra veckan *skämmes* hämtade vi nya ansökningsblanketter och fyllde i.

1. Lövstugan
2. Moroten
3. Dagmamman (ja man kan ju faktiskt ha tur)

Vareviga dag så har vi glömt att lämna in dom! Igår bestämde jag att det var dags. Jag hann aldrig innan telefonen ringde. Det var Theos gamla dagmamma.

-Hej Nina! Jag bara undrade om du inte ska börja jobba snart? Säger hon och skrattar.
-Hur så, är du utan jobb? Svarar jag :P
-Jao, nästan, säger hon. Jag har ett barn kvar!
-ETT??!

Det visade sig att 4 av dom 5 barnen hade blivit överflyttade på dagis då hon har varit sjukskriven så länge. Eftersom hon var rädd att förlora jobbet då hon bara har 1 barn kvar att ta hand om så hade hon plötsligt tänkt på oss, då hon visste att vi gärna ville fortsätta att ha barnen hos henne. Så nu behöver vi bara hämta ännu en ansökningsblankett och fylla i så har vi barnomsorgen kirrad, bara så där :]

Snacka om tur!