När jag blev gravid med Tilia så fick jag jämt och ständigt höra 'Tänk vad kul om det skulle bli en liten flicka', 'Åh, om det endå blev en flicka, då har ni ju en av varje' och 'Nu när ni redan har en pojk så hoppas ni väl på en flicka'.

Jag hade aldrig någon speciell önskan om vilket kön barnet skulle ha. Däremot så var jag stensäker på att det var ännu en liten pojk. Något som senare visade sig vara jättefel!
Jag fick nästan panik när hon kom ut och visade sig vara en liten tjej. Jösses, hur skulle jag nu göra!? Jag hade ju ingen aning om hur man tar hand om en liten tjej!
Man har någon sorts konstig vanföreställning om att det ska vara en sån enorm skillnad på pojkar och flickor. Pojkar har blått med döskallar och pirater, flickor rosa med hjärtan och glitter. Pojkar leker med svärd och bilar och flickor med spisar och dockor. Pojkar skriker och lever rövare medans flickor snällt sitter och leker.
Eller?

Inte riktigt så extremt kanske men ni fattar poängen?
Jag trodde jag skulle gå runt och känna mig som en typisk flickmamma åt lillasyster eftersom jag hittills bara vetat av hur man var som mor åt en liten grabb. Att könen liksom skulle spela roll och alltid finnas där i bakhuvudet och göra sig påminda lite nu och då.
Theo är en pojke.. Tilia en flicka.. Theo är en pojke.. Tilia en flicka..

Det tog ett par dagar, sen sjönk det in..
Det är inte någon skillnad på mina barn! [Mer än att manickerna som sitter mellan benen skiljer sig åt..]
De är precis lika fina och precis lika älskade :] Jag önskar dem allt gott i världen och skulle gladelingen gå igenom både eld och vatten för deras skull!
Det är häftigt. Ett riktigt uppvaknande :]


Älskade lilla storebror v


Älskade lilla lillasyster v